Bok - så blir du arkitekt på mindre än en timme
Så blir du arkitekt på mindre än en timme
”I’ve always wanted to pretend to be an architect”. George Costanza
Vill du bli arkitekt? Då är den här bloggen ingenting för dig. Däremot kan den ge dig en inblick i den häpnadsväckande härva av inneboende motsägelser, banala självklarheter, logiska felslut och rena missuppfattningar som utgör arkitektkårens tankevärld.
Funderar du på att anlita en arkitekt? Då kan den här bloggen fungera som hjälp när du vill försöka förstå vad som döljer sig bakom de lika storslagna som vaga formuleringar du med största sannolikhet kommer att stöta på i ditt möte med en representant för denna yrkeskår.
Har du någon gång anlitat en arkitekt? Då har du kanske undrat över den där konstiga kombinationen av uppblåst självgodhet och undflyende svar som denne förmodligen gav uttryck för. Den här bloggen ger dig en bakgrund. Vill du framstå som kunnig i frågor som rör arkitektur och stadsplanering? Då utgör den här bloggen en ovärderlig källa att ösa ur.
Här lär du dig en lång rad ord och uttryck som ger intryck av att du vet vad du talar om.
Inledning
Den gängse vägen till en yrkesbana som arkitekt går via studier på någon av de tekniska högskolorna i Göteborg, Lund och Stockholm och innebär en resa på minst fyra och ett halvt år. En resa som för de allra flesta måste finansieras med studiemedel.
Vi vill be dig, ärade läsare, att noggrant överväga huruvida du vill ägna nio terminer åt arkitektstudier samtidigt som du skuldsätter dig för all framtid. Sanningen, omsorgsfullt hemlighållen av arkitektkollektivet, är nämligen den att arkitektskolorna inte lär ut något av substantiellt värde!
Men, frågar du dig kanske om du när arkitektdrömmar, hur skall jag då bli arkitekt?
Det är där vi med denna blogg vill komma till undsättning.
Detta låter sig göras emedan en arkitekt definierar sin identitet, inte i första hand med professionalitet, utan med de koder som markerar grupptillhörigheten. Lär du dig de rätta kodbärande markörerna kan du, med lika stor fog som vilken annan arkitekt som helst, kalla dig detsamma.
Det finns en hel rad av sådana markörer, men de två viktigaste är att ge intryck av att man har den rätta estetiska uppfattningen och att man behärskar kårens språk.
I fråga om estetiken är det till yttermera visso så att en arkitekt ser sig, inte som specialist på byggande, utan på smak. Följaktligen är det viktigt att man som arkitekt tillägnar sig en smak som är svårtillgänglig för lekmannen. Arkitektskolornas främsta uppgift är därför inte, som man skulle kunna tycka att det borde vara, att lära studenterna hur man bygger hus och hur byggprocessen går till, utan att trimma in de blivande arkitekterna i den estetiskt korrekta uppfattningen. Och detta, käre arkitekt in spe, är något som är mycket lätt att lära sig. Det är bara att i alla lägen följa den enkla principen att konsekvent tycka om sådant som folk i gemen ogillar.
När det gäller språket är det litet knivigare och det är därför vi publicerar denna blogg.
När du studerar ordboken kommer du kanske efterhand att ana att arkitektspråket fjärmar sig, inte bara i nomenklaturen utan också i logiken, från tänkandet inom andra yrken och från vad man i dagligt tal skulle kalla sunt förnuft. Gör du inte det är du som klippt och skuren för arkitektyrket. Om du å andra sidan uppfattar galenskapen i arkitekturteorin så förtvivla inte. Du kan plugga in språket som en utantilläxa och därigenom kunna ge intryck av att du förstår idévärlden. Ingen kommer någonsin att upptäcka att du inte tror på vad du säger: Inga andra än arkitekter fattar ett ord.
Studera denna ordbok och vi vill lova att du på en timme lär dig tämligen exakt samma saker som de blivande kollegor som färdas längs mer upptrampade utbildningsstigar. Ja, du får t.o.m. ett försteg framför dem, förutsatt att du inte tror på rappakaljan och därmed kan gå ut i yrkeslivet med ditt sunda förnuft intakt.
Sen är det bara att kränga på sig den arkitektuniform som för tillfället gäller (må det vara en urtvättad T-tröja i för liten storlek och sportbag från 1970-talet eller svart polo och manchesterkavaj) och köra.
Ordbok
ACCEPTERA
En stridsskrift från 1930-talet där en rad av Sveriges då mest namnkunniga arkitekter gör upp med historien och rensar bort, för den moderna arkitekturen, ovidkommande frågor som trivsel och skönhet, från arkitektens bord. Titeln är mycket väl vald då en av de viktigare dygderna för en arkitekt är anpasslighet. Med arkitektens speciella logik är nämligen en företeelses existens också dess berättigande. För oss är utveckling imperativ. Acceptera!
ARKITEKT
Förr ett tekniskt/konstnärligt yrke som förutsatte omfattande kunskaper i formgivning och byggnadsteknik. Numera en roll som man träder in i. Replikerna som hör till rollen kan du lära dig på någon av arkitektskolorna eller genom att läsa denna blogg.
ARKITEKTRITAT
Bland mäklare och lekmän används arkitektritat som noaord för konstiga hus.
ARKITEKTTÄVLING
Inför större offentliga och ibland även privata byggprojekt utlyses alltemellanåt inbjudna eller öppna tävlingar för att finna en bra lösning på uppsatt program. Det fiffiga med arkitekttävlingar är att programmet skrivs av arkitekter på arkitektspråk och att juryn helt eller delvis består av andra arkitekter. Här premieras och odlas den speciella typ av arkitektur som favoriseras inom skrået och en arkitekttävling blir på så sätt ett utmärkt tillfälle för branschen att bekräfta sig själv utan inblandning av jobbiga beställare.
ARKITEKTUR
Tror du att kråkslott från sekelskiftet med glasverandor, torn och snickarglädje är arkitektur? Faluröda torp med vita knutar? Palats med kolonner och balustrader? Då är det, om du verkligen vill bli arkitekt, nödvändigt att tänka om, för allt detta har kanske en gång varit arkitektur men är det inte längre. Arkitektur är numera något så fint som ”tidsandan gestaltad som rum”, för att citera Mies van der Rohe.
ARKITEKTURFORSKNING
Om du tänker dig en bana inom den akademiska världen är det viktigt att du framstår som seriös i dina kollegors ögon. Inget är mer ämnat att framkalla en sådan inställning än att forska om hur arkitektarbetet går till. Detta kallas designteori. Undvik till varje pris sådan forskning där du riskerar att hitta intressanta svar. Frågan, och det gör du klokt i att påpeka så ofta du kan inom hörhåll för mer inflytelserika kollegor, är viktigare än svaret.
ARKITEKTURHISTORIA
Endast av kuriöst intresse och något du inte skall lära dig av. Notera dock att arkitekturhistorien slutar omkring 1930. Nästan allt som är byggt efter detta årtal är modern arkitektur och därför tillåtet att både studera och kopiera.
ARKITEKTURKRITIKER
En person som till fullo behärskar språket och delar åsikterna i denna blogg.
ARKITEKTURTEORI
Det finns ingen skomakeriteori. Det finns inte heller någon krukmakeriteori. Det enda konsthantverksyrke som är begåvat med en teoribildning som går bortom en enkel uppsättning av regler för yrkets utövande är arkitekturens. Med tanke på att uppskattningsvis 90 % av allt som byggs, byggs utan inblandning av arkitekter, skulle detta faktum, för den okunnige betraktaren, kunna se ut som ett utslag av grotesk självöverskattning och uppblåsthet. Så är det naturligtvis inte.
AVANTGARDE
Vi arkitekter är i själ och hjärta alltid avantgarde. Visserligen är våra verk alltid den logiska följden av tidsandan men vi upptäcker tidens rätta anda långt innan någon annan, ibland så långt före alla andra att den tidsanda vi gett uttryck för aldrig tycks komma. Kom då ihåg att det viktiga inte är hur folk upplever sin omgivning nu utan senare. Tänk t.ex. på hur avskydd impressionismen var när den kom och hur älskad den är nu. Dåligt samvete över att en generation eller två får leva i en avskydd och obegriplig omgivning får aldrig lägga hämsko på utvecklingen.
AVSKALAD
Flitigt använt positivt värdeomdöme som betyder att du tycker något är snyggt.
BAUHAUS
Kommunistisk/mysticistisk hantverksskola i Tyskland före andra världskriget där adepterna under vissa perioder gick klädda i munkkläder. Förebild för den svenska arkitektutbildningen. På nollningen tubbas de blivande arkitektstudenterna till att skandera: bau- bau- bauhaus. Sedan tar en regelrätt kopia av bauhauseriet vid, där studenterna bryts ned för att byggas upp igen; Nu med all gammal intellektuell och känslomässig barlast slängd över bord. Bauhaus popularitet beror i stor utsträckning på att nazisterna ogillade den och därför lät stänga den, vilket med arkitektlogik är liktydigt med att den är bra.
BESTÄLLARE
Beställare är de som, om du inte lyckas få en plats inom offentlig förvaltning eller en lärartjänst på arkitektskolorna, tyvärr betalar din lön. De är i princip av ondo då de, i sin egenskap av icke-arkitekter, d.v.s. vanligt folk, har dålig smak. De kan likafullt komma väl till pass som syndabockar om du gjort ett dåligt arbete. Då kan du, för att öka känslan av samhörighet med dina arkitektkollegor, med fördel fälla yttranden som: Vi behöver mer kvalificerade beställare, eller: Det borde finnas en utbildning för beställare.
BETONG
Redan de gamla romarna byggde med ett slags betong. Ändå måste du som arkitekt lära dig att betrakta betong som det modernaste av material. Trots att den betong vi använder är armerad med stål, något som aldrig syns, skall du lära dig att alltid använda de synnerligen arkitektmässiga superlativerna ärligt och sant om betong.
BEVARANDE
När vi nu lyckats sopa undan alla pinsamma spår av den gamla primitiva hantverkskulturen kan vi utan att riskera något tala om bevarande. ”Vi måste spåra upp, bevara och vårda de bästa resultaten av det mekaniska byggandet, men måste komma ihåg att det inte går att finna med de vanliga kriterierna för skönhet och trevnad”, som professor Lennart Holm säger.
BILDNING
Utmärkt ord att använda som efterled i olika konstruktioner för att dölja att man inte alls talar om det man till synes talar om. Talar du t.ex. om friliggande lamellhus men vet att ordet gård har en positiv klang använder du ordet gårdsbildning om utrymmet mellan två hus. Är en plats omöjlig att uppleva som volym därför att dess begränsningar ligger för långt bort använder du ordet rumsbildning o.s.v.
BOSTADSOMRÅDE
Förr i tiden fanns det inga bostadsområden, det fanns bara stadsdelar. Numera är planeringens första och främsta syfte att utesluta alla andra funktioner än en enda från en geografisk yta. Ett område där man bara får bo kallas bostadsområde.
BRUKARPLANERING
Går till som så att man inför en nybyggnation av flerfamiljshus träffar de som i framtiden förmodas bo i husen för att diskutera utformningen. På det sättet ger man dem en illusion om att de deltar i skapandet. I själva verket är det du som genom din ogenomträngliga svada genomtrumfar alla dina idéer. Därmed blir brukarplanering, vid sidan av att det ger dig illusionen att du slipper hålla på med formgivning, ett utmärkt sätt skaffa alibi.
BÄRKRAFTIG ARKITEKTUR
Den populära uppfattningen om bärkraft är att det innebär en arkitektur ämnad att hushålla med resurser och spara på energi. I själva verket är det en stil. Du åstadkommer den genom att grålasera fasaderna och genom att sätta grästak och synliga solfångare på nyfunkishus.
LE CORBUSIER
Om du överhuvudtaget skall tänka på att bli arkitekt måste du lära dig att älska ”Corbu”.
Elaka tungor skulle kanske säga att hans ryktbarhet bygger på en handfull obeboeliga villor, en till det lokala klimatet och kulturen sällsynt illa anpassad indisk stad, omfattande rivningsplaner för en rad städer, inklusive Paris och Stockholm, och ett oanvändbart proportioneringssystem. Som arkitekt står du över all sådan småaktig kritik. Inte heller låter du Le Corbusiers helgongloria hamna på sned av att han samarbetade med nazisterna under andra världskriget. Kom bara ihåg att det motsatta gäller t.ex. Albert Speer.
DETALJPLAN
Detaljplanen har flera syften. Dels skall den in i minsta detalj styra vad varje medborgare får göra på den plats denne råkar befinna sig, samt försäkra samhället om att inga verksamheter av annan natur förekommer på sagda plats. Dels skall den, likaså in i minsta detalj, styra utseendet på byggnaderna. För en icke-arkitekt kan detta kanske framstå som ett utslag av överdrivet förmynderi av nästan kommunistiskt slag. Det är fel. Detaljplanen säkerställer arkitektkårens inflytande över den gemensamma byggda miljön och är därmed en garant för god smak och hög estetisk kvalitet.
EDGE CITY
Ett annat ord för perifert köpcentrum.
EKOBY
Detta är ett annat namn på förort eller sovstad. Du kan ge den det i vissa grupper säljande epitetet ekoby genom att uppföra byggnaderna i den ”bärkraftiga” stilen. Medborgare med en ekologisk konsumtionsprofil tenderar att ogilla städer. Därför bör du placera ekobyn långt från en tätort. Att detta i praktiken gör ekobyns invånare helt beroende av bilpendling för att klara sitt uppehälle talar vi tyst om. För att tysta eventuella besvärande frågor i ämnet kan du rita in en byggnad där ekobyborna kan dreja och ha ett fotolabb.
ENKEL
Någon dåligt informerad journalist har menat att det inte är någon slump att den moderna arkitekturen har sitt ursprung i det kalvinistiska Schweiz, det protestantiska Holland och det likaledes protestantiska östra Tyskland och att den fick sin första och största blomstring i det protestantiska Sverige. Det är givetvis bara en tillfällighet. Protestanternas ikonoklasm och besatthet av enkelhet och renhet har självfallet ingenting att göra med arkitektkårens förkärlek för minimalism och hyllande av det enkla.
ESTETISK
Om du vill framstå som seriös i dina arkitektkollegors ögon skall du försöka att undvika direkta värdeomdömen som vacker eller snygg. Säg hellre något i stil med estetisk kvalitet. Du vinner på det sättet två saker. Dels låter det tyngre och djupare än mer direkta värdeomdömen och dels undviker du att öppet ta ställning och har alltid ryggen fri.
FASAD
Inte en uppgift för arkitekten. Fasader skall, på något sätt som för en icke-arkitekt måste framstå som rent hokuspokus men som är en bland arkitekter etablerad sanning, skapa sig själva som en följd av planen.
FASCISM
1930- och 40-talens arkitektur dominerades i USA såväl som i Storbritannien och Frankrike nästan helt av ett slags avskalad klassicism. Som tur är gillades den också av Mussolini vilket satte ett vapen i händerna på oss arkitekter eftersom det innebar att vi kunde bekämpa den med det obetvingliga retoriska vapnet politiskt misstänkliggörande.
FORM FOLLOWS FUNCTION
Vi arkitekter tänker oss att en byggnads funktion skapar dess utseende. Vi förstår till exempel att en maträtts funktion att mätta inte av sig självt skapar dess recept och att ett klädesplaggs funktion att skyla och värma inte automatiskt skapar dess utseende men vet samtidigt att arkitekturens logik är skiljd från normal logik.
FRAMTID
Som arkitekt kan du förutsäga framtiden! Vi vet nämligen att läsa av historien och förstå dess utvecklingslagar. Det ingår därför i din yrkesroll att uttala dig tvärsäkert om framtiden. Att hävda att framtidens bostad ser ut som den byggnad du formgivit ger ju också en sådan härlig tyngd åt dina påhitt.
FRILIGGANDE BALLAST
Genom ett blästringsförfarande frilägger man ballasten i fasadelement i betong. Favoriten är den vackert avrundade danska sjöstenen men de kan fås med snart vilken småsten du vill. Oumbärligt för stora förortsprojekt och transformatorstationer.
FULT
Du skall inte säga fult. Stöter du någonsin på någon som uttrycker sig på detta brutalt uppriktiga sätt skall du be denne att nyansera sin kritik. Själv säger du givetvis provokativt nyskapande eller något åt det hållet.
FUNKTIONALISM
I teorin idén om att en byggnad mer eller mindre automatiskt får sin form från sin funktion. Detta innebär ju att man inte behöver kunna något om formgivning och det är en väl bevarad hemlighet inom arkitektkåren att det är detta som gjort idén så omåttligt populär.
I praktiken är funktionalismen dock en stil. En stil som populärt kallas funkis och som du, om du vill bli arkitekt, måste lära dig att älska. Medge dock aldrig att det är en stil utan att formen på byggnaden är en rationell lösning på ett problem.
FUTURISM
Övertygelsen om att en byggnads värde bestäms av hur den värderas i framtiden.
FÖRE SIN TID
Har du t.ex. Popes Jefferson memorial i Washington DC från 1943 som förebild när du formger en byggnad arbetar du i en annan tids formspråk. Har du däremot t.ex. Gropius byggnad för Bauhausskolan i Dessau från 1926 som förebild förhåller det sig så att Bauhausskolan är i en arkitektur som var före sin tid. Vad som är vad kan ibland vara svårt att förstå men bedömningen grundar sig helt och hållet på stil.
FÖRORT
Vid planerandet av förorter är det viktigt att skilja på olika typer av desamma. Vill du t.ex. skapa en förort som får en positiv utveckling, med stigande priser på bostäder och låga kostnader för samhällelig service, skall du lokalisera den i lummiga lövskogsklädda områden nära havet och försäkra dig om att det bara får byggas enfamiljshus, där man får köra sin bil ända hem. Vill du istället skapa en förort med en negativ spiral av tomma lägenheter och sociala problem, skall du försöka hitta regionens sämsta klimat med granskogklädda berg långt både från stadskärna och hav och försäkra dig om att det bara byggs stora eller jättestora flerfamiljshus i park och att man måste parkera långt ifrån hemmet. Det absolut grundläggande för förortsbyggande är dock gemensamt för båda typerna av förort: Gör det nödvändigt för förortens invånare att lämna förorten när de skall utföra nödvändiga funktioner som att arbeta, roa sig och handla.
FÖRSKÖNA
Du får inte försköna en byggnad eller en plats. Det är inte sant och ärligt.
FÖRÄNDRING
Aldrig någonsin tillförne har människans villkor varit så stabila. Aldrig förr har så många varit så säkra på att få mat för dagen, att de själva och de närmaste skall överleva morgondagen och att tillvaron inom den närmaste framtiden kommer att te sig ungefär likadan som idag. Ändå måste du som arkitekt envist förfäkta att det som utmärker just vår tid är dess föränderlighet.
Vi arkitekter menar oss, (som vanligt med suverän sorglöshet i förhållande till historiska fakta), inte bara vara de första som har upptäckt förändringens problem utan också att vi har lösningen på detsamma. Problemet är ju som bekant att förändring är oundviklig. Lösningen vi har kommit på är att därför anse, inte bara att förändring som sådan är bra, utan att just den förändring som sker är bra. Emellertid, och här måste du tillägna dig det dubbelseende som är så värdefullt för ditt framtida yrkesliv, gäller inte denna regel vissa områden. Moderna bostadsområden t.ex. är byggda för oföränderlighet, så som de byggdes en gång så står de för alltid kvar, inget kan läggas till eller dras ifrån. Detta har att göra med tidsandan och tidsuttrycket.
GATA
Innan man förstod bättre organiserades städer med hus i rader längs en korridor. Dit mynnade alla utgångar från kvarteren och husen, där skedde den handel som inte försiggick på torgen och den var platsen för all kommunikation. Detta kallades gata. Le Corbusier proklamerade att gatan måste dö. Det har vi arkitekter, med benägen hjälp av trafikingenjörer och politiker, nu genomfört.
GENIUS LOCI
Betyder platsens själ. I praktiken innebär det att du inte får bygga klassicistiskt i ett modernistiskt område men att du gärna får bygga modernistiskt var som helst bara du hävdar att din byggnad överensstämmer med platsens själ.
GESTALTA
Att gestalta innebär att skapa en helhet vars egenskaper är större än egenskaperna hos dess delar och innebär alltså att man ser en byggnad som en odelbar helhet, som ett konstverk. På arkitektutbildningen får man veta att det är detta som vi kommer att ägna oss åt i vårt yrkesliv. Utbildningen förbereder oss alltså, som alltid, sällsynt dåligt för verkligheten. Men använd begreppet. Ingen vet vad det betyder och det låter flott.
GLAS
Framtidens byggnadsmaterial. En och annan petimäter skulle kanske hävda att glas släpper in för mycket kyla när det är kallt och för mycket värme när solen skiner och att glasfasader i praktiken alltid måste kompletteras med omfattande solavskärmning och/eller isolering. Lyssna inte på sådant tal. Glas har varit framtidens byggnadsmaterial sedan 1850-talet och det är det fortfarande.
GOTIK
I 1100-talets Frankrike fanns en abbot som hette Suger. Han uppfann gotiken. Trots att man vet detta måste du som arkitekt lära dig att se på den gotiska katedralen som resultatet av anonyma strävanden och som logisk följd av konstruktiva lagar eller den då rådande tidsandan. Anledningen till detta är att en grundläggande ståndpunkt för arkitekter är att arkitektur inte är skapad av individer utan av något utifrån kommande.
GRÄNS
Inom traditionell arkitektur och stadsbyggande var gränser viktigt. Staden skulle ha en tydlig gräns mot parker och omkringliggande landsbygd, stadsdelen skulle vara tydligt avgränsad mot intilliggande stadsdelar, huset en tydlig gräns mot husen runtomkring och gården en tydlig gräns mot gatan. Husens fasader skulle ha tydliga gränser mot mark och mot tak, bottenvåningen mot de övre våningarna och ofta även våning mot våning. Dörrar och fönster skulle ha en tydlig gräns mot omgivande fasad och utomhus skulle vara tydligt avgränsat mot inomhus. Man ansåg att människor på det sättet lättare kunde förstå sin omgivning och därmed känna sig bättre till mods. Behöver det egentligen sägas att vi numera anser att det skall vara tvärtom?
GÅRD
Ett av de byggnadsskick som vi arkitekter kan ta åt oss äran av att ha förpassat till historiens soptipp är oseden att bygga hus som likt en mur mot omgivande gator omsluter en gård. Dessa gårdar var avskärmade från bilavgaser och buller. De utgjorde, i sin funktion som en för kvarteret gemensam plats mellan lägenhetens privatliv och gatans anonymitet, en grund för social kontroll. Därför kanske du ibland finner det svårt att intellektuellt försvara att vi inte längre bygger med gårdar. Kom då ihåg att du skall bli arkitekt. Då måste du ge upp alla anspråk på rationellt tänkande och slänga normal logik överbord tillsammans med allt gammalt och gårdar är ju gammalt.
HANTVERK
Långt in i industrialismens tidevarv byggde man hus med otidsenliga, hantverksmässiga metoder. Nu, efter drygt hundra år av strävanden, har vi till slut lyckats, inte bara att industrialisera byggandet utan också att få byggnaderna att se masstillverkade ut. Visionen från 1920-talet har blivit verklighet.
Det stora steget togs i samband med miljonprogrammet vars på alla sätt storslagna skala gjorde att byggbranschen fullkomligt kom att domineras av några få stora byggbolag med en till storskaligt, industriellt byggande helt anpassad produktionsapparat. Det fina är att detta ledde till en nödvändig strukturrationalisering där de mindre byggbolag som inte kunde klara kraven på stora volymer, slogs ut. Den förlegade tanken på arkitektur som ett konsthantverk hade för alltid ställts i historiens skamvrå och är numera en nischverksamhet förbehållen de allra rikaste; Hantverk är ju så dyrt. För icke-arkitekter kanske det därför kan framstå som fullkomligt obegripligt varför man på nittonhundrasextio- och sjuttiotalen rev nästan alla hantverkstillverkade hus. För oss arkitekter är det glasklart.
HIGHTECH
Med stenhård disciplin, askes och självövervinnelse har vi arkitekter lyckats lyfta oss över den lätta gottköpsarkitektur där man pryder byggnader och nått ett högre plan. Skulle du, kära kollega, ändå känna ett behov av att på något sätt smycka husen erbjuder hightech en sanktionerad utväg. Lär t.ex. av Jean Nouvel som i sitt arabinstitut maskerade fasadens filigranarbeten som ljuskänsliga, öppnings- och stängningsbara linser. Genialt.
HISTORICISM
Inom alla andra fält än arkitekturens menar man med termen historicism att man tillskriver utvecklingen något slags normativ betydelse. För arkitekter innebär termen att använda sig av en annan tids formspråk.
HOLM, LENNART
Som en av miljonprogrammets ivrigaste tillskyndare, introduktör av Le Corbusier och professor i kvalitet framstår Lennart Holm som en underskattad rese på den svenska arkitekturparnassen. Om vi talar om att han vill förklara Sergels Torg som helig plats kanske du, ärade läsare, ännu bättre förstår hans storhet.
HUMANISM
Om du någon gång ställs inför frågan vilken din roll egentligen är i byggprocessen kan du dra till med att den är att tillföra en humanistisk dimension.
HUS I PARK
En gång byggde man hus och kvarter för sig och park för sig. Måhända inbillade man sig att parken på det sättet skulle bli vackrare och bättre lämpad för sin funktion som offentlig plats för utflykter, lekar och vila. Kanske trodde man att staden skulle bli såväl mer funktionell som mer trygg. Vår tids uttryck är ett annat. Det finns de som än idag hävdar att det är säkrare att gå hem på natten längs en upplyst och trafikerad gata än på en av buskar dold gångstig och att bilen står säkrare mot inbrott på en gata än i ett parkeringshus eller parkeringsfält. Det tyder mer på ett romantiskt och konservativt sinnelag än på att de har förstått sin arkitektroll. Hus i park är ju dessutom en väldigt säljande formulering med vars hjälp du kan lansera dina vidlyftiga tornhusplaner.
HÖRNKEDJA
Förr ansåg man att byggnaders hörn skulle ge ett intryck av styrka och av att de bar upp byggnadens tak. Det försökte man ibland att skapa genom att utforma den som fyrkantiga stenar, kvaderstenar, staplade på varandra. Detta kallades hörnkedja. Numera föredrar vi att gestalta hörnen som byggnadens svagaste punkt, t.ex. genom att placera fönster i sagda läge.
INTUITION
Arkitektens arbetsmetod. Går ut på att hitta osynliga, inneboende värden, att hitta arkitekturens, uppgiftens eller byggnadens essens. Då intuition är den tysta kunskapen, kunskapen som inte går att tala om, är det väl inte så konstigt att arkitekturskolorna inte lär ut något. Hur skulle det gå till?
KATALOGHUS
Bankernas lånevillkor, kommunernas regler och statliga lagar, allt samverkar för att främja byggbranschens svar på snabbmat. Därmed borde kataloghuset framstå som det allra mest framstående uttrycket för vår tid. Så är det inte. Allmänheten kan ju köpa dem utan det nödvändiga estetiska filter som vi arkitekter utgör.
KITSCH
Om du, när du ritar en byggnad, lånar element från andra byggnader kan det vara kitsch. Lånar du däremot element från t.ex. båtar, bilar eller fabriker är det inte kitsch. Ja, det är svårt, men vill du bli arkitekt måste du lära dig att förstå detta. Det är, kan vi avslöja, återigen en fråga om vilken stil som är estetiskt korrekt.
KLASSICISM
Hitler gillade klassicism, alltså är alla som gillar klassicism nazister. (Som arkitekt måste du tillägna dig den här formen av kanske inte helt självklar logik).
KLASSISERANDE
Ett nedsättande epitet som i första hand används för att smutskasta postmodernism genom att implicera att den har något med klassicism att göra.
KOLONN
En pelare som utformades med särskilda profiler, med början och slut och med en något avsmalnande, lätt konisk form. Används inte längre.
KOLONNORDNING
De klassicistiska kolonnordningarna har i olika perioder, under långa tider, varit kärnan i arkitektens formtänkande. De har utgjort ett, under årtusenden utarbetat, system med olika relationer inbördes och till andra kolonnordningar. Med deras hjälp har man proportionerat byggnader för det fanns en tid när man lade ner väldigt mycket kraft på detta. Så är det gudskelov inte längre.
KONSEKVENT
Konsekvent är bra. Om någon skulle ifrågasätta detta och påstå något i stil med att det är viktigare att något är bra än att det är konsekvent har personen ifråga mycket kvar att lära innan han eller hon kan bli arkitekt. Det är dock viktigt att du inte tänker på de logiska implikationerna av denna ståndpunkt.
KONSTGJORD
Ett av arkitekturyrkets budord lyder att man inte skall göra en byggnad bättre än den är med konstgjorda medel. Är inte all arkitektur konstgjord funderar du kanske, kära läsare, om du ännu inte har trängt in i arkitekturtänkandets mysterier. Läs bara vidare så klarnar det nog.
KOPIERA
I teorin får du inte kopiera. Men eftersom du egentligen inte kan någonting är det enda sättet att få något ur händerna att kopiera ur internationella arkitekturtidningar. Eventuella anklagelser för epigoneri undkommer du genom att hävda att din ”formgivning” är ett uttryck för sin tid.
KRITIK
Man skulle, i ett sammanhang där allt tyckande och tänkande kring arkitektur inte var reserverat för arkitekter, kunna tänka sig en situation där det fanns de som dristade sig till att kritisera arkitektoniska verk utifrån egna preferenser eller utifrån något slags ideal. Lyckligtvis är detta inte fallet. Arkitekturkritik skall alltid vara relativ. Vi måste ha förståelse för våra kollegors vedermödor och kritisera utifrån de omständigheter verket skapades i. Vilken tid var arkitekten verksam i? Vem är beställaren? Vilka är upphovsmannens preferenser och möjligheter? På det sättet blir ingenting dåligt och kårandan kan hållas intakt på ett föredömligt sätt.
KRITISK TEORI
En vetenskaplig teori innebär att förklara enskilda företeelser i ljuset av generella lagar. Om du tänker dig en yrkesbana inom det arkitekturteoretiska tänkandets område måste du inse att detta är förlegat. Det moderna sättet att tänka avspeglas istället i den kritiska teorin. Den innebär att formulera generella lagar om världen utifrån enskilda företeelser. Särskilt omhuldade sådana är klasskampen, kvinnokampen, kolonialismen och andra behjärtansvärda frågor. Vad har allt detta med arkitektur att göra, frågar du dig kanske? Det är du inte ensam om. Frågan diskuteras flitigt på högre nivåer på våra arkitektskolor men ingen har hittills lyckats med att klargöra sammanhangen. Detta betraktas som bra eftersom det annars inte funnes något att diskutera på de otaliga seminarier och konferenser som avhandlar just kritisk teori.
KULISS
Så länge du håller dig inom, av arkitektkollektivet, godkända arkitekturstilar kan ingen byggnad vara kuliss även om den är konstruerad i betong och sedan klädd med tegel, trä, glas eller något annat material. Uppförs det däremot en byggnad med bärande tegel och kolonner kan det mycket väl vara en kuliss. Stilen är helt avgörande på den här punkten.
KVALITÉ eller KVALITET
Ett mycket bra ord att använda i omdömen då det både kan betyda beskaffenhet och brahet och därmed i sin dubbeltydighet inte förpliktigar
LESS IS MORE
Att Louis Sullivans kända devis uppbär vissa likheter med Orwellska nyspråkskonstruktioner som krig är fred, okunnighet är styrka och frihet är slaveri är givetvis inget annat än en ren tillfällighet.
LÖSNING
Som arkitekt skall du aldrig säga att du skapar. Arkitekter löser. Det ger vår verksamhet ett skimmer av vetenskaplighet som dels, hoppas vi, skall imponera på ogina ingenjörer och byggare och dels skänka lite tröst när den obildade massan står oförstående inför våra verk.
MANIFEST
Den modernistiska arkitekturens historia är en historia om manifest. I en aldrig sinande ström av pamfletter har man, med en outtröttlig hängivenhet, hävdat nödvändigheten av den modernistiska arkitekturens ankomst och fortbestånd. Samtidigt har man framhållit detta som något ofrånkomligt. Detta kan för den oinvigde tyckas en smula motsägelsefullt. För varför, skulle man ju kunna fråga sig, är det nödvändigt att propagera för något som ändå kommer att ske? Om du följer den tankebanan i dess logiska förlängning skulle du kunna komma till slutsatsen att just det faktum att människor visat sig så fanatiskt hängivna den modernistiska saken, skulle kunna bero på att det finns skäl att tvivla på den. Så gör inte det.
MIES VAN DER ROHE
Mies van der Rohe var den förste som kombinerade de två starkaste symbolerna för modernitet: skyskrapan och glasfasaden. Därmed är han en av de allra klarast lysande stjärnorna på arkitekthimlen.
MILJONPROGRAMMET
Den svenska arkitekturens stora språng. En miljon bostäder skulle byggas på tio år. Landet skulle resa sig ur lortsverige och arkitekterna visade vägen. Enstaka blåögda romantiker och konservativa debattörer kom med bakåtsträvande kritik men radikala folkelement under ledning av det arkitektoniska avantgardet genomförde kraftprovet med ett storslaget resultat. Inte bara restes en ny skön värld ur åkrar och talldungar runt våra städer utan man sanerade också bort gamla osunda stadsdelar och lyfte upp människor ur den letargi som kommer ur invanda sociala mönster. Äntligen skulle den nya människan uppstå och industrialismens och modernismens alla löften infrias med hjälp av massproduktion, funktionsuppdelning och trafikseparering. Ändå har miljonprogrammet, alltsedan det stod klart, varit missförstått och ringaktat av icke-arkitekter. Som arkitekt har du alltid älskat det. (Att du själv bor i en patriciervåning från artonhundratalet eller i ett radhus från nittonhundratjugotalet får inte hindra dig att hylla förorternas kärva estetik, dubbelmoral är en tillgång som arkitekt). Om någon dristar sig till att kritisera miljonprogrammet finns ett par möjliga försvar. Ett alternativ är att hävda att idéerna bakom egentligen var bra men att ekonomin, beställaren eller byggbolagen förvanskade dem. (Studera gärna hur 1970-talets svenska kommunister försvarade sin ideologi i relation till realkommunismen i öst). Ett annat är att hävda att miljonprogrammet var ett uttryck för sin tid, vilket är ett osvikligt sätt att lamslå all kritik. I sammanhanget vill vi påpeka att du alltid skall komma ihåg att din lojalitet skall ligga hos dina arkitektkollegor.
MINIMALISM
Idén om att en byggnad, eller ett konstverk överhuvudtaget, blir bättre ju mer man tar bort. Somliga, okunniga om konst och arkitektur, skulle kunna hävda att den idén i sin förlängning innebär att tomrum eller avsaknad av arkitektur är det allra bästa. Geniet Rem Koolhaas har hävdat just detta.
MODERN
Betyder egentligen samtida, ny eller tillfällig. Som arkitekt bör du dock ge begreppet en så positiv värdeladdning att det, för att övertyga om din egen arkitekturs förträfflighet, räcker att säga att densamma är modern. Poängen är att övertyga samtiden om att den samtida arkitekturen måste se ut som den arkitektur du råkar gilla. På så sätt slipper du övertyga samtiden om att den arkitektur du råkar gilla är bra!
MODERNISM
Tron på att alla händelser i historien genom ett underbart mirakel har samverkat i en lång härlig kedja av orsakssamband fram till det lyckliga slut som utgörs av samtidens arkitektur. Detta borde innebära att all samtida arkitektur är värdefull i kraft av sin samtidighet men så enkelt är det inte. All samtida arkitektur tolkar nämligen inte tidsandan på rätt sätt.
MODERNITETEN
Vi arkitekter har en idé om att just vår tid liksom är lite mer ny, tillfällig och samtida än vad andra tider har varit. Vi har också en idé om att detta som genom en naturkraft avspeglas i våra verk. Dessa uttryck kallar vi för moderniteten.
MONUMENTALITET
I äldre och ondare tider, innan folkhemmet, välfärdsstaten och demokratin, manifesterade man betydelse med monumentalitet. Gator och torg, alléer och boulevarder, museer och andra offentliga byggnader, gestaltades med symmetrier, markerade mittaxlar och överdådigt utformade entréer. Byggnader med stora rum som konserthus, idrottshallar, teatrar och operahus fick en monumental exteriör som skulle svara, tänkte man sig, mot deras monumentala interiör. Vår tids arkitektur är demokratisk och måste därför ha ett demokratiskt uttryck. Vad detta innebär är väl inte helt klarlagt men ett gott råd är givetvis att tänka tvärtom mot tidigare. Gräv ner offentliga byggnader så att de inte syns och göm entréerna. Dela upp byggnader med stora rum, som operahus och museer, i mängder av små volymer. Gestalta kontorsfastigheter och andra byggnader med många små rum med lågt i tak som gigantiska monoliter.
NEUFERT, ERNST
Neufert var en framträdande arkitekt i Nazityskland och samarbetade med Albert Speer. Detta skall normalt leda till ett fördömande från dig som arkitekt. Men han har samtidigt skrivit den moderna arkitekturens kanske mest betydelsefulla bok, ”Bauentwürflehre”, som ligger på snart sagt var arkitekts bord. Vi rekommenderar därför att du bortser från politiken i det här fallet. Du får inte glömma bort att det där med nazism och fascism bara är retorik, ett sätt att klämma åt den traditionsbaserade arkitekturen. Det förstår du om du betänker att det var Speer, Neufert och nazisterna som inledde det viktiga arbetet med byggandets standardisering och industrialisering. Och i de sammanhangen skall du aldrig nämna något om politik, bara i samband med stil.
NEW URBANISM
En rörelse som vill förnya våra tätorter genom att återupprätta den traditionella staden. Man menar att vårt nuvarande sätt att planera städer har visat sig misslyckat och den traditionella staden är mycket bättre skickad att rymma vår tids levnadssätt. Av uppenbara skäl är vi arkitekter emot detta. Lyckosamt nog är rörelsen ursprungligen amerikansk. Detta faktum sätter nämligen ett vapen i händerna på oss arkitekter: Vi kan smutskasta new urbanism genom att förknippa den med Disney och gated communities.
ORGANISK
Ett underbart ord att ta till när du vill lamslå en stadsbyggnadsdiskussion. Om någon reaktionär debattmotståndare t.ex. menar att den traditionella staden är överlägsen den moderna hävdar du helt enkelt att det beror på att den traditionella staden är organiskt framväxt och därför omöjlig att kopiera. Utifrån det kan du lätt köra över din förstummade opponent och torgföra nödvändigheten av ett helt annat byggnadsskick. Att en hel massa andra uppfinningar, precis som staden, är organiskt framväxta men att det inte hindrat att vi kopierat och fortsätter kopiera dem tänker din motståndare förhoppningsvis inte på i stridens hetta.
ORNAMENT
I en mindre upplyst tid än vår var ornament de element på byggnaden som hade en berättande funktion utöver det arkitektoniska eller något man applicerade på byggnaden i förskönande syfte. Den store Adolf Loos har upplyst oss om att sådant är att likställa med kriminalitet och primitivitet.
PASTISCH
Betyder i teorin att avsiktligt avbilda en annan tids eller konstnärs stil. I praktiken betyder det att avbilda klassicistiska eller traditionsbaserade stilar eftersom modernistiska stilar inte är stilar.
POSTMODERNISM
Modernismen har alltid hävdat vikten av att se det sköna i det fula och det höga i det låga. Under några år på 1980-talet blev denna sida av modernismen den dominerande och tändstickstavlor, brevlådemåleri, masonitvalv och pizzaputs höjdes tillfälligt till skyarna. I skrivande stund är denna s.k. postmodernism den mest föraktade av alla modernistiska stilar och beskylls t.o.m. ibland för att vara klassicistisk. Men detta kan ändras när som helst så håll alltid ett fuktigt finger i luften för att se vart vindarna blåser.
PROFIL
Förr i tiden utformade man ofta byggnaders detaljer på olika subtila sätt med profiler för att modulera ljuset. Sånt tjafs håller vi inte på med nu.
PROPORTION
Även om ett hus på ett ytligt plan betraktas som fult därför att människor inte förstår att uppfatta ärligheten i rå betong och grånad lärk kan nog människor lära sig förstå dess skönhet om du bara upplyser dem om att byggnaden har harmoniska proportioner. I sammanhanget bör nämnas att din roll som arkitekt alltid är didaktisk. Tycker inte folk om din arkitektur måste de utbildas.
REN
Arkitektens främsta beröm. Används gärna i kombinationen stilren.
RESTAURERING
Inom andra områden har man ännu inte uppnått den tankens lätthet som råder inom arkitekturtänkandet. Ett sådant är målerikonsten. Där skulle man aldrig kunna tänka sig att restaurera en, låt säga, figurativ målning med kubistiska tillägg. Inom arkitekturens område, där man som bekant har nått så mycket längre, är detta norm. Det skall synas att det är nytt.
RUM
För lekmän betyder rum ungefär upplevd volym, alltså något skäligen enkelt.
Som ett led i kampen mot den gamla instängda arkitekturen, där man lade ganska stor vikt vid definitionen av den typen av rum, har vi arkitekter bestämt att ordet inte längre skall ha den betydelsen. Dess numera ogenomträngligt vaga betydelse gör det till ett utmärkt identitetsskapande verktyg. Du skall, för att framstå som arkitekt, använda det så ofta du kan. Säg det gärna i formen rumslighet. För att ytterligare förstärka din arkitektidentitet kan du med fördel använda det som efterled i konstruktioner som gaturum, stadsrum, älvrum, parkrum eller liknande. Låt fantasin flöda, du kan inte använda det för mycket.
SADELTAK
Ansågs förr som idealiskt i vårt klimat. Nu vet vi bättre. Skall därför undvikas till varje pris.
SAMTAL
Om en byggnad har något element gemensamt med en närliggande byggnad heter detta på arkitektspråk att de två byggnaderna samtalar med varandra.
SANN
Vissa byggnader (sådana som vi arkitekter gillar) är sanna, andra byggnader är inte sanna. Hur detta hänger ihop är höljt i dunkel, men så är det i alla fall och man lär sig med lite övning och genom att lyssna på äldre arkitekter hur uttrycket skall användas.
SERGELS TORG
Den moderna svenska stadsplanekonstens och arkitekturens magnum opus par preferance!
SKULPTUR
Äldre byggnader är ofta förvånansvärt simpla i sin grundform och de skulpturala inslagen återfinns sällan i husen som helhet fastmer i detaljerna i form av ornament. Då vi inte vill använda oss av ornament längre har vi alltmer övergått till att tänka hela byggnader och ibland hela bostadsområden skulpturalt. Ofta måste man veta om det för att alls uppfatta det men vem har sagt att arkitektur skall vara lättillgängligt?
SKYSKRAPA
Någon har påpekat, som en invändning mot argumentet att hög befolkningstäthet kräver höga hus, att städer som har många höga hus inte alls är täta utan tvärtom mycket glesare befolkade än städer med relativt låga hus. Man pekar t.ex. på att Stockholm har högre befolkningstäthet än New York. Denna person kan inte ha varit arkitekt för han har uppenbarligen inte förstått nödvändigheten i att avsäga sig det rationella tänkandets ok. Viljan till att bygga höghus har nämligen inget med förnuft att göra. Tvärtom, som arkitekt vet du att symbolvärdet, eller varumärkesvärdet, är skyskrapans verkliga värde. Vilken kommunalpolitiker drömmer inte om att manifestera sin storhet i hotell- eller kontorsskrapor? Vilken arkitekt hjälper inte villigt till att genomföra de storslagna planerna? Likt glasfasaden står sig skyskrapan genom seklerna som en oöverträffad symbol för modernitet och framåtskridande. Man skall heller inte underskatta den för arkitekttänkandet så viktiga tekniska determinismen; Vi kan bygga skyskrapor, alltså skall vi bygga skyskrapor. Notera dock att sådant här tänkande inte är tillämpligt utanför stadsbyggnad och arkitektur då det skulle kunna få ödesdigra konsekvenser.
SMAK
Utöver den ständigt pågående smakharmoniseringen på arkitektskolornas ritsalar och vid kritiktillfällen ordnas speciella kurser på arkitektskolorna där studenterna får lära sig att skilja god smak från dålig. De kan t.ex. få sig tilldelat uppgiften att måla en tavla i dålig smak. Syftet med allt detta är att inpränta den viktiga kunskapen att vanligt folk har dålig smak. Kom alltid ihåg detta för det är ett av de viktigaste inslagen i din självbild som arkitekt.
STAD
Förr var staden en ganska enkel struktur med komplex funktion. Den utgjordes av ett tydligt avgränsat område med tät bebyggelse, ett i princip generellt gatunät och hade en begränsad storlek. Utvecklingen har dock visat att vi föredrar en mer komplicerad struktur med enkla funktioner. Förr bestod staden av torg, gator och kvarter med kringbyggda gårdar. Numera har vi förbättrat den i en rad avseenden: Kvarteren har blivit lika stora som den gamla stadens stadsdelar, gatorna har blivit ett avancerat system uppbyggt av hierarkiskt ordnade motorvägar, matarleder, huvudvägar, lokalgator, gångvägar och underjordiska garage och bostadshusen har blivit hus i park.
Som arkitekt är det likafullt viktigt att du alltid lite högtidligt talar om staden med stort s. Av princip älskar du staden och dina studieresor förlägger du med förkärlek till den gamla typen av stad: till Rom eller Paris. Men kom ihåg att du i praktiken aldrig får försöka efterlikna denna äldre typ av stad. Skälen till detta är en uppsättning av regler och tabun som du måste lära in. Det är dessutom olagligt!
STADSARKITEKT
Kanske ser du stadsarkitekten lite över axeln? Betraktar denne som misslyckad, som någon som inte kunde få ett jobb som riktig arkitekt? Gör inte det. Stadsarkitekterna utgör ett bålverk mot allmänhetens dåliga smak och är den yttersta garanten för att arkitektkårens smakuppfattning kan fortsätta att styra utformningen av den byggda miljön.
STADSKÄRNA
En regions förnämsta köpcentrum, ofta inrymt i de fragmentariska resterna av en gammal stad och ofta positivt särbehandlad av lokala politiker.
STADSMÄSSIG
Efterledet -mässig används på samma sätt som
-bildning, d.v.s. i det här fallet som ett sätt att säga att vi inte alls bygger stad men ändå vill att det skall låta så. I praktiken innebär stadsmässighet tät förortsbebyggelse i form av vinkelställda hus i park. Södra stationsområdet i Stockholm är ett utmärkt exempel.
STADSPLANERING
Förr gav man staden struktur och lät människorna i staden bestämma både form och funktion. Stadsplaneringen har numera förfinats till ett raffinerat verktyg som utöver struktur bestämmer såväl form och funktion som platsen där olika funktioner skall utföras.
STIL
Arkitekturhistorien består enligt vårt sätt att se det på av en lång rad stilar som alla är bundna till en viss tid och aldrig mer får användas. De uttrycker nämligen sin egen tid och i vår tid måste vi ha en arkitektur som uttrycker vår tid. Notera dock att den arkitektur som vi anser uttrycka vår tid i motsats till de olika arkitekturstilar som uttryckt andra tider inte är någon stil. (Återigen måste vi påpeka att du inte skall belasta arkitekturteoretiskt tänkande med krav på logik).
STOCKHOLMSUTSTÄLLNINGEN
Uppfattades i sin samtid, 1930, som en perifer konsthantverksutställning i en perifer stad. Vi arkitekter har med facit i hand kunnat se den i ett mer realistiskt ljus; Detta var den tidpunkt då historien tog slut och utvecklingen inom arkitekturen hade nått den högplatå där vi alltjämt dväljs. En engelsk journalist myntade i sammanhanget uttrycket Swedish grace. Att epitetet sattes på den traditionsbaserade glaskonsten och inte på utställningsarkitekturen skall vi inte låtsas om.
STRÅK
En lekman skulle kanske kunna tro att stråk betyder en gata eller en serie av gator längs vilka man kan förflytta sig i första hand till fots och där det försiggår livlig verksamhet i butiker och restauranger och där det vimlar av folk på trottoarerna; Ungefär som Götgatan i Stockholm eller ströget i Köpenhamn. Som arkitekt måste du tilldela begreppet stråk en mer svårdefinierad, abstrakt betydelse. Måla en hand över Köpenhamn och kalla fingrarna stråk, måla en banan över Europa och kalla det stråk eller måla ett streck i valfri kulör mellan två ickeplatser i Göteborg och kalla det stråk. Undvik till varje pris den blandning av bostäder, kontor, restauranger, verksamheter och institutioner som till äventyrs skulle kunna skapa den typ av stråk som lekmannen så naivt talar om och undvik att bygga fasader längs trottoarer där sådant liv skulle kunna få fotfäste. Det skulle vara alldeles för lätt och arkitektur och stadsbyggnad är svåra grejer.
SYMMETRI
Strävan efter att skapa symmetri kallas för symmetrisjukan. Undviks.
TIDSANDAN
Som arkitekt måste du lära dig att arkitekturen alltid är spegling av något annat; Att arkitekturen är den logiska följden av konstruktion, funktion eller, framförallt, tidsanda.
Varje epok har en ny tidsanda i sitt sköte och det är din främsta uppgift som arkitekt att upptäcka och uttrycka detta. Tidsandan är din expertis. Ingen kan som arkitekten tolka tidsandan. Kanske skulle någon utifrån kommande kritiker vilja hävda att vad vi än gör är ett uttryck för tidsandan och att den därför inte alls behöver tolkas. Så kan det ju inte vara eftersom det skulle rycka undan själva fundamentet för din självbild som arkitekt.
TIDSUTTRYCK
Idén om tidsuttryck innebär å ena sidan att en byggnad i princip alltid, i evinnerlig tid, måste utstråla sin tids uttryck. Å andra sidan innebär den att även en tillbyggnad alltid skall utstråla sin tids uttryck. Om detta tycks motsägelsefullt kan vi avslöja att det hela återigen handlar om stil. En klassicistisk byggnad skall alltid förses med ett tillskott i någon modernistisk stil men en modernistisk byggnad får aldrig förses med en tillbyggnad i någon klassicistisk stil.
TORG
Förr i tiden var torg en öppen plats omgiven av tät bebyggelse. Numera bygger vi inte tätt så det finns heller inga öppningar i bebyggelsen. Ordet torg har vi dock lånat till något helt annat, närmare bestämt en samling butiker inrymda i en komplex hallbyggnad omgiven av vidsträckta parkeringsytor och gräsmattor interpunkterade av tornhus. Men liksom stad är torg något fint som du som arkitekt gärna vill skapa. Notera dock att du helst skall använda det i sammansättningen torgbildning.
TRADITION
En term som ungefär motsvarar folkmusik. D.v.s. något löjeväckande som man för längesen slutat tradera och som bara hör hemma i isolerade reservat och kvällskurser.
TRÄDGÅRDSSTAD
I själva verket är detta ord en absurditet. Men det skall du inte bry dig om eftersom man med dess hjälp kan sälja in vilket perifert radhusområde som helst.
TYP
Förr i tiden försökte man tilldela olika byggnader olika typiska utseenden beroende på deras funktion. Detta förlegade synsätt lever i viss mån kvar bland vanligt folk som ibland har skällt på modern arkitektur för att en kyrka inte ser ut som en kyrka och måhända ibland känt sig förvirrade när en konsthall sett ut som en bensinmack. Kom då ihåg att du som arkitekt tillhör avantgardet och att vanligt folk har, det vet du som arkitekt, dålig smak. Dessutom är ju idén om typ en gammal idé och därmed per automatik dålig.
UTVECKLING
Som arkitekt måste du lära dig att historien har en inneboende logik, en logik som alltid är på din sida och därmed får dig att framstå som medarbetare till utvecklingen. Som arkitekt måste du också förstå att vår historiska bakgrund är det avgörande för hur vår arkitektur ser ut och vara övertygad om att vi skulle kunna förutsäga framtiden om vi upptäckte utvecklingslagarna.
Du måste uppfatta utvecklingen som imperativ och i något slags designdarwinistiskt perspektiv anse den segrande formgivningsideologin som den bästa.
Det finns de som menar att vi inte behöver ställa frågor om historiska tendenser och ödet utan att vi är fullt kapabla att på egen hand utforma vår historia. De tror att vi inte blir påtvingade en arkitektur av vår historiska bakgrund, utan att vi väljer själva. De tror heller inte på att framtiden är förutsägbar eftersom det inte finns några utvecklingslagar. De har uppenbarligen fel. De modernistiska pionjärernas visioner om framtiden slog ju in.
VALV
Den obildade allmänheten tenderar att misspryda även den renaste arkitektur med valv så fort den får chansen. Som om inte det skulle räcka för ett fördömande från oss arkitekter påminner valvet också om den traditionsbaserade arkitektur vi så hårt anstränger oss för att göra slut på och som sticker upp sitt fula tryne när man minst anar det.
ÄKTA
En jonisk kolonn från Perikles Aten är äkta, likaså en från Augustus Rom. Likaledes är en jonisk kolonn från Ludvig den sextondes Versailles, Peter den stores St. Petersburg, Jeffersons Washington och t.o.m. en från Gustav den femtes Stockholm äkta. En jonisk kolonn från t.ex. Clintons Washington eller Hirohitos Tokyo är däremot inte äkta. Ingen vet riktigt varför, det är en sån där sak man bara måste lära in.
ÄRLIG
Inte många icke-arkitekter skulle komma på tanken att en byggnad kan vara ärlig eller oärlig. Vanligare är nog att man bedömer en byggnad utifrån kriterierna bra eller dålig, och ibland t.o.m. snygg eller ful.
Som arkitekt vet man att den typen av bedömningar är av subjektiv natur medan omdömet ärlig grundas på strikt objektivitet grundad i vetenskap.
ÖVERSIKTSPLAN
Formellt sett planarbetets förnämsta dokument. Här tillåts de allra vidlyftigaste skönandarna att leva ut sina utopiska fantasier. I praktiken har emellertid översiktsplanens vackra ord ingenting med verkligheten att göra. Den är därför ingenting som vi arkitekter behöver bry oss om. Det är detaljplanen och dess riddare, stadsarkitekten, som räknas.
Avslutning
När undertecknad följde arkitektutbildningen på Chalmers Arkitekturhögskola ritade jag hus med sadeltak och spröjsade fönster och så småningom också med kolonner, pilastrar, profilerade lister och ornament. I stadsbyggnadsuppgifterna försökte jag att lära av de traditionella städerna. De verkade ju, trots decennier av saneringar, fungera bättre och vara mer populära än de modernistiska städer vi numera bygger. Jag fick fortlöpande reda på att detta var fel. Anledningen till att det var fel förstod jag aldrig. Det gör jag nu.
Vid ett tillfälle berättade en lärare för mig, utan tvekan i all välmening, att jag aldrig skulle få jobb som arkitekt om jag framhärdade.
Han hade rätt. Jag fick aldrig anställning i en arkitektfirma.
Så, kära läsare, vill du efter att ha läst denna blogg, fortfarande bli arkitekt, följ då råden i densamma.
Lycka till.
